Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Att göra läsandet socialt

Dagens inlägg bygger på den här artikeln, som publicerades i DN igår. Artikeln handlar om Henrik Berggren på företaget Readmill, som arbetar med det onekligen fascinerande projektet att göra läsandet mer socialt. För många är troligen läsandet och skrivandet sinnesbilden av att vara osocial. Häromdagen konstaterade jag att det troligen är svårt att göra skrivandet mer socialt, men går det att göra läsandet mer socialt? Det projekt som Berggren arbetar med syftar till att göra det möjligt för läsaren att skriva kommentarer i marginalen på e-böckerna som man sedan kan dela med sig av (kommentarer liknande de som man kan infoga i ordbehandlingsprogram).

När det gäller läsandet tror jag att det finns betydligt större möjlighet att göra det hela socialt. Idén verkar logisk och rimlig, och när det gäller facklitteratur kan den spela stor roll i att göra e-boken mer attraktiv. Att kunna skriva kommentarer och anteckningar som bara syns när man vill att de ska synas låter som en utmärkt idé! Det tror jag att alla vi som suttit och antecknat i marginalen av våra kursböcker kan hålla med om. Och att kunna dela med sig av sina anteckningar låter också som någonting som kan vara användbart, även när det gäller skönlitteratur. Det underlättar diskussioner kring specifika textstycken och passager. När det gäller det främsta formatet för e-böcker, epub, finns över huvud taget inga sidnummer, så hänvisningar i stil med s. 97 andra stycket blir inte till någon större hjälp.

Det som kommer att bli Henrik Berggrens utmaning är dock att visa upp vilken nytta man som användare kan ha av funktionen. Rent spontant kan man tycka att det påminner oroväckande mycket om Google Wave, som föreföll leda till den kollektiva uppfattningen att: Visst, det verkar bra, men vad har man för nytta av det? Om Berggren kan tackla den utmaningen tror jag att anteckningarna kan bli en välkommen och välanvänd funktion för oss som uppskattar e-boken. Ett problem som jag dock ser är hur anteckningarna ska hanteras. Väljer man att läsa en persons anteckningar åt gången, eller kan man välja hur många (eller vilka) man vill se? Men jag utgår ifrån att det finns en lösning för detta.

Skrivandet är troligen dömt att vara osocialt, och detta av praktiska skäl. Men jag ser inget som hindrar läsandet att bli mer socialt. Det ska bli intressant att följa detta.

Uppdatering: Från och med 1 juli 2014 är Readmill dessvärre inte längre aktivt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s