Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Kill your darlings, eller hur var det nu …?

Nej, det var faktiskt inte så Arthur Quiller-Couch (1863-1944) skrev i On the Art of Writing, utan han skrev faktiskt ”murder your darlings”. Men istället för att vara ett användbart råd för aspirerande författare har det felciterade rådet blivit en av de största klyschorna bland dem som på något sätt arbetar med kultur. Här är min syn på saken.

Nej! Det finns ingen anledning i världen att ”döda några darlings”, eller hur man nu ska uttrycka det. Om något ska strykas i ett manus ska det vara för att det är överflödigt, inte tillför något nytt till handling eller karaktärer, drar ned tempot, är dåligt skrivet och inte kan skrivas om eller för att det helt enkelt inte passar in. Att tro att man ska stryka något bara för att man borde är bara korkat. Alla som skriver har någon gång under sitt arbete tvingats stryka något, vare sig det har varit enstaka ord eller meningar, eller hela kapitel, men det ska finnas en anledning till det. (Att författaren själv vill stryka något är givetvis en fullt godtagbar anledning.)

När jag har hört uttrycket användas är det snarare i ett sammanhang som: Den där sekvensen älskar jag! Den måste jag stryka. Jag tror inte att det var så Quiller-Couch tänkte sig att rådet skulle uppfattas. Översatt till svenska lyder hans ursprungliga text: ”När du känner en impuls att frambringa ett stycke exceptionellt stor skrivkonst, följ din vilja — men stryk det innan du skickar ditt manus till tryck. Murder your darlings.”
Utifrån den citerade texten, och sammanhanget där den förekommer, drar jag slutsatsen att Quiller-Couchs andemening var att skribenten ska hålla sig till den stil man tidigare använt, och inte frestas att försöka prestera stor skrivkonst (fine writing) på ställen där det absolut inte passar och inte fyller någon funktion. Med andra ord ett mycket användbart råd!

Är det något som förtjänar att dö så är det klyschan kill your darlings och inget annat, men det ursprungliga rådet murder your darlings kan definitivt få leva kvar. Dock kan jag tänka mig att det härledda uttrycket (dvs. kill your darlings) har något större giltighet när det gäller redigerandet av en film, där man kan vara frestad att behålla en scen som var kul/rolig (eller för den delen jobbig) att spela in, men som egentligen inte tillför någonting. Filmhistorien rymmer många exempel där scener har klippts bort mot (ex.vis) regissörens/skådespelarens vilja, därför att producenten/klipparen insett att scenen egentligen inte hör hemma i filmen.

4 svar

  1. Jag tror du har missuppfattat uttrycket. Jag har fått lära mig att det innebär ”Jag ÄLSKAR den där personen/stycket/händelsen, fastän den inte tillför något, drar ner tempot eller inte passar in.” Då ska det dö – trots din innerliga kärlek till texten/filmen/musiken. För mig står ”kill your darlings” (eller murder your darlings) för smärtan när man tar bort text för textens bästa och inte behåller det för sitt eget egos skull, så jag behåller den klyschan tätt om hjärtat.🙂

    2011/08/13 kl. 07:42

  2. Intressant!

    2011/08/13 kl. 09:23

  3. marilin

    Bra skrivet, Johan. Jag måste säga att jag håller med både dig och Elin. ‘Kill your darlings’ har kanske blivit en klyscha, även om jag inte tror att någon skulle tolka det som att man ska stryka de passager man själv tycker bäst om.
    Däremot läser vi alla på olika sätt, så om någon lektör eller annan som läser ens bokmanus tycker man ska stryka vissa saker bör man ta det under noggrant övervägande. Absolut inte bara göra som de säger utan fundera över varför man själv vill ha det kvar. Alla är vi olika och lektörer är inte Gud. Om du tycker det finns särskilda skäl att ha det kvar så slåss för det (om du är lycklig nog att ha fått ditt manus antaget av ett förlag).
    En bra författare är sin egen strängaste lektör, och det mesta av ‘kill your darlings’ är gjort långt innan manuset landar på förlaget. Tror jag, iaf, som inte är någon författare (ännu) utan glad amatör🙂.

    2011/08/13 kl. 09:47

  4. Ping: Att vara kär i sin text | Undrentide

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s