Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Mina vanligaste korrekturfel

I dagens inlägg tänkte jag helt enkelt berätta litet grann om de vanligaste missarna som jag måste justera när jag redigerar/korrekturläser mina texter. Förhoppningsvis kan det vara till hjälp även för er andra som skriver. När jag var yngre trodde jag att korrekturläsning bara handlade om att kontrollera att alla ord var rättstavade, men så är givetvis inte fallet.

  • Sade X. En av de främsta insikter jag nått under senare år är att det inte finns någon anledning att skriva ”sade X” efter en replik om det ändå är helt uppenbart vem som säger något. Inte heller är det nödvändigt att beskriva precis hur en replik uttalas (den så kallade adverbsjukan).
  • och hade. Dessa förhatliga småord smyger sig in i var och varannan mening! Lyckligtvis är de enkla att rensa bort.
  • Andra onödiga småord. Exempelvis: som, att, ju, genast, plötsligt, knappast och verkligen. Stöter jag på något av dessa ord överväger jag alltid om jag verkligen måste ha kvar dem.
  • Förstärkningsord och liknande. Det är faktiskt väldigt sällan som ordet väldigt och andra förstärkningsord verkligen behövs, ändå är jag väldigt pigg på att använda dem litet här och var. Exempel på sådana ord är: förstås, naturligtvis, väldigt, definitivt och ganska.
  • Även fast. Nu blir det komplicerat. Det här är ett kontroversiellt uttryck, som jag dock av bara farten använt på massor av ställen i mina texter. Dock korrigerar jag det alltid när jag redigerar. Jag är i första hand ute efter att berätta en bra historia, inte skriva något inlägg i någon debatt om vad som är korrekt svenska eller inte. Och jag är inte ute efter att förändra svenskan, även om jag brukar säga att ett språk är levande och till för att utvecklas. I den här artikeln förklarar språkprofessorn Lars-Gunnar Andersson varför ”även fast” inte är ett godkänt språkbruk.
  • Meningar som börjar på ja eller nej. Om en mening börjar med något av dessa ord brukar jag fundera över om det egentligen behövs. Det låter ganska talspråkligt. I regel blir meningens innebörd densamma, även om det inledande ja eller nej stryks.
  • Bortglömda ord. Av någon anledning är jag en mästare på att råka hoppa över ord när jag skriver! Har ingen aning om varför, kanske tänker jag snabbare än jag skriver? Ett ganska allvarligt fel, som tyvärr är svårt att upptäcka på egen hand. Man är hemmablind i sin egen text och så van att läsa den att man inte alltid tänker på att det saknas ord (för man vet ju vad det ska stå). Det som gör detta fel ännu mer komplicerat är att det inte går att hitta genom sök/ersätt-funktionen, som annars är en ovärderlig hjälpreda.
  • Intern konsekvens. Bakom detta krångliga uttryck döljer sig det faktum att det som står i ex. kapitel 20 måste stämma med det som står i första kapitlet. Inte sällan ändrar jag någon detalj under skrivandets gång och tror att jag kommit ihåg att ändra på alla ställen där det är aktuellt. Men när man redigerar upptäcker man alltid ställen där man missat att ändra. Oftast är det aktuellt i sammanhang där jag har ändrat en persons ålder.
  • Nutida uttryck. Samtliga mina verk utspelar sig i fantasyvärldar som motsvarar vår egen världs medeltid. Även om det är nödvändigt att förenkla språkbruket en aning för att texten ska bli läslig är det kanske inte helt lyckat att använda ord som okej eller tjej, som känns väldigt nutida. Det gäller även att vara vaksam på modeord när man skriver den här typen av texter. Risken finns att det kommer att störa läsupplevelsen.
  • Var går solen upp? Jag har haft pinsamt svårt att hålla reda på att solen går upp i öst och ned i väst! I och för sig behöver det inte nödvändigtvis vara så i mina fantasyvärldar, men jag är ju inte ens konsekvent. Och det är knappast så att planeten roterar åt olika håll varje dag. Det är inte enkelt att skriva … (men vansinnigt kul!)

2 svar

  1. marilin

    Kul att läsa om vilka korrekturmissar andra gör. Är inte säker på att jag har stenkoll på mina egna missar, men jag vet att det där med förstärkningsord stämmer på mig. Jag petar gärna dit ett väldigt eller ganska. Men de åker ofta bort vid en andra genomläsning.
    Hm, i en fantasyvärld kanske man kan tänka sig en planet som roterar åt olika håll varje dag…🙂

    2011/08/16 kl. 09:37

  2. Man kan visst få jorden att rotera åt olika håll varje dag. Tänk hur tufft livet skulle vara då? JOHAN du är fantastisk! Gav mig precis en toppen´idé😉

    2011/08/16 kl. 15:38

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s