Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Historien känns igen

”Näste Stieg Larsson” nummer 691 anmäler sig! Den här gången heter aspiranten Alexander Söderberg och är tidigare känd för manusen till filmatiseringarna av Läckberg-böckerna Stenhuggaren och Olycksfågeln (med andra ord är han inte på något sätt en nybörjare och har troligtvis gott om branschkontakter). Söderberg har fått förlagskontrakt för en trilogi, som redan innan den givits ut i vanlig ordning hunnit säljas till ett flertal länder (det börjar bli tradition nuförtiden). SvD antyder i den här artikeln även att Hollywood är intresserat av att göra film av dem. Känns historien igen? Det är knappast första gången man tror sig ha hittat ”den nye Stieg Larsson”. Och i vanlig ordning är det inte bland de inskickade manusbuntarna man letar, utan bland redan etablerade författare (för som manusförfattare är Söderberg definitivt etablerad). Allt för att man ska slippa besväret att behöva presentera ett nytt namn för allmänheten …

Det finns något djupt tragiskt över att förlagen är på jakt efter en ny Stieg Larsson, istället för att försöka hitta en ny författare som kommer att kunna bygga upp en framgångsrik karriär utan att han eller hon måste jämföras med någon annan författare! Jag begriper förstås att bokutgivning inte handlar om välgörenhet, men vad är det som säger att en författare som vågar tänka utanför lådan inte också skulle kunna sälja böcker? Jonas Jonasson och Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann är ett bra exempel på det (faktiskt svårt att tänka sig att det var Piratförlaget som gav ut den, det är inte direkt det modigaste förlaget i mina ögon). Historien känns igen. Det är en ny Stieg Larsson man söker, inte en skicklig författare med goda idéer.

Något som däremot känns positivt i sammanhanget är att Söderberg tillåts göra sin litterära debut vid 41-års ålder. Kanske en liten tröst för mig som fyller 31 i januari och har varit orolig över att anses ”förbrukad” i flera år. Uppenbarligen finns det hopp även för oss som fyllt 25! (Om någon undrar: Ja, jag är avundsjuk, och nej, det här inlägget är inte på något sätt riktat mot Alexander Söderberg personligen utan ska tolkas som en kritik mot förlagens och mediernas Stieg Larsson-fixering.)

3 svar

  1. Som vanligt kloka ord. Men kom ihåg att jag var 54 när min debutroman ”Ivar Hamarsman” kom ut. Och jag hoppas på filmkontrakt. Det finns hopp.

    2011/10/23 kl. 10:29

  2. Nja, jag vill att förlagen gillar mig för det JAG skriver, och tycker att det är något nytt. jag är inte ute efter att kopiera någon annans manus, och skulle nog inte bli speciellt glad över att bli jämförd med någon.
    Min film hoppas jag blir nyskapande, och provocerande men tänkvärd.
    Jag var 44 år då jag gav ut min första bok, och hoppas som fyrtioåttataggare ge ut min första bok och film via förlag.

    Gillar dina inlägg, och ger dig därför en Award som innebär detta:

    Jag har fått ännu en Award, denna gång från en av mina favoritbloggerskor. Mångmamma har ungefär samma historia som mig, och skriver helt underbara inlägg från sitt liv som skribent och Mångmamma.

    Många gånger prickar hon det jag själv gått och funderat på…sådant som är livsnödvändigt och ibland borde göras om.

    Awardens villkor innebär att länka tillbaka till den du fått den av,
    fullborda de fem meningarna och ge vidare awarden till fem bloggvänner.

    1) När ingen ser eller hör mig…..
    Dansar jag galet omkring på gräsmattan med händerna utsträckta, glad över att bara få finnas.

    2) Jag går aldrig hemifrån utan …. ett anteckningsblock och penna

    3) Min blogg Novellbloggen-Razaha heter som den gör för att jag ….skriver noveller i massor, och har tre barn som heter RAzmus, ZAbine och HAmpus.

    4) Om jag vågade skulle jag … ??? Inte skulle, kommer att: Spela in en cd-skiva med mig själv som sjunger egenskrivna sånger. Men just nu hinner jag inte så…det blir senare.

    5) Om tio år kommer jag att …vara publicerad författare, ha två tonåringar, ha gjort minst en film efter ett manus skrivet av mig, och hjälpa andra med deras manus.

    Nu är det min tur att skicka vidare till fem intressanta bloggerskor jag är nyfiken på;
    https://johanlindback.wordpress.com

    2011/10/24 kl. 00:05

  3. En genomsnittlig debutant är 38 år, så glöm att du skulle vara förbrukad redan. Jag har haft min beskärda del av åldersnojor eftersom jag var 43 när min debut kom ut, men egentligen är det löjligt. Varken du eller jag kommer att kunna marknadsföras som ”underbarn”, men det är också den enda nackdelen med att debutera lite senare. För varje år lär du dig lite mer om livet och får lättare att skriva bra böcker.

    2012/10/24 kl. 08:51

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s