Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Dubbla karriärer

Flera av mina inlägg har handlat om avundsjuka, och det är ett ämne som jag kommer att fortsätta skriva om. Jag kommer aldrig att acceptera att det anses konstigt eller fult att vara avundsjuk. Alla människor är avundsjuka, i högre eller mindre grad, och alla människor har rätt att vara avundsjuka utan att någon ska komma och moralisera över det. Någonting som gör mig extra avundsjuk är dem som lyckats skapa sig en framgångsrik karriär inom en visst område och sedan känner att det inte räcker, och därefter skapar sig en karriär inom ett annat område. DN publicerade en intressant artikel om fenomenet den 14 november.

Jag har tidigare berättat om att jag är avundsjuk på Camilla Läckberg, som aldrig i sitt liv har misslyckats med någonting och har en framgångsrik karriär både som civilekonom och författare, och på Nathan Larson, för att han blivit framgångsrik både som författare och filmmusikkompositör. Jag skulle kunna lägga till Ulf Lundell, som har en lång och framgångsrik karriär både som författare och musiker (han är även framgångsrik konstnär, men några såna ambitioner har jag aldrig haft). Jag kan heller inte låta bli att avundas Björn Ranelid. Han har en framgångsrik karriär som författare, men är ändå inte nöjd och vill även skapa sig en karriär som sångare.

Jag drömmer om en karriär både som musiker och författare, men jag skulle vara helt nöjd med om jag lyckades inom något av de båda områdena. Att drömma om en karriär inom båda områdena känns helt vansinnigt, det vore som att sikta mot stjärnorna och sedan kraschlanda långt nedanför trädtopparna. Bara tanken på alla som lyckats skapa framgångsrika karriärer inom flera områden (eller, för den delen, inom ett område) får avundsjukan att koka inom mig. Det är antagligen en bra början. Vore man inte avundsjuk hade man ingen drivkraft att skapa något.

Avundsjukan behövs.

Ett svar

  1. Angelika Ewenson

    Så där har jag aldrig sett på det, avundsjuka är något jag brukar försöka ignorera, gömma undan, men så som du uttrycker det känns det plötsligt helt rätt att få tillåta sig att vara avundsjuk! En drivkraft att fortsätta kämpa för sin dröm, känns som en bra lärdom för mig just nu🙂

    Hörde också ett uttryck nyligen, som kanske kan uppmuntra🙂 : ”Shoot for the moon. Even if you miss, you’ll land among the stars” Vet tyvärr inte vem som sagt det …

    2011/12/09 kl. 22:35

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s