Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Det finns hopp!

Det är alltid lika kul att kunna berätta riktigt glada nyheter som visar att det finns hopp både för oss som skriver fantasy och oss som kämpar för att våra verk ska upptäckas. Det här inlägget handlar om serien om Oksa Pollock, vars första del Det sista hoppet nu utkommer på svenska genom Raben & Sjögren. Författarna bakom serien heter Anne Plichota och Cendrine Wolf, två bibliotekarier från Strasbourg i Frankrike.

Vad som gör deras historia så intressant är att vägen till utgivning var allt annat än spikrak. Efter att seriens första del refuserats av ett flertal förlag bestämde de sig för att själva ge ut den. De skapade en hemsida och drev själva en fanclub för serien. Även seriens andra del (De vilsnas skog, som kommer på svenska i juni) gavs ut i egen regi. Det var först inför seriens tredje del som de båda författarna fick kontrakt med förlaget XO Editions som återutgav de båda första delarna. Kontraktet omfattar fem böcker och bokserien är för närvarande såld till 20 länder (källa).

Nyheten om framgångarna med serien om Oksa Pollock är det roligaste jag läst på mycket länge. Det inger hopp för alla oss strävande skribenter, och särskilt för oss som verkar inom en så pass styvmoderligt behandlad genre som fantasy. Dessutom är det ett ypperligt bevis på att egenutgivning inte behöver vara något hinder för att samma bok/böcker ska plockas upp av ett förlag i ett senare skede. Författarparet Plichota och Wolf är väl värda alla sina framgångar, tack för att ni ger mig hopp!

Seriens namn kommer från titelfiguren Oksa Pollock, en trettonårig orädd tjej som påstås agera först och tänka efter sedan. Den som vill veta mer om seriens handling kan läsa här!

2 svar

  1. Vad kul för dem!😀 Måste nog kolla upp den serien.🙂

    2012/02/04 kl. 09:38

  2. Härligt med solskenssagor! Det kan också gå som det gick med min första egenutgivna bok ”Den gyllene Grisens År”. Jag gav ut den på egen hand, och fick massor med positiv feedback. Efter ett år tog jag ner boken från hyllan för att läsa den, men orkade mig inte igenom första sidan. Den är ur-tråkig! Fast storyn håller så någon gång ska jag skriva om den…

    2012/02/04 kl. 10:05

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s