Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Ordet som väcker känslor

Ett ord som fått mycket uppmärksamhet den senaste tiden och som väcker känslor är hen, det konstruerade könspronomet som somliga förespråkar ska användas istället för han eller hon. Själv har jag känt minst sagt måttlig entusiasm inför ordet. Jag är helt för att betydelsen av könstillhörighet inte ska överdrivas, men att ersätta han eller hon med ett ord som hen (som dessutom alltid får mig att tänka henne) känns inte som rätt lösning på problemet. Hur som helst används ordet flitigt i den nyutkomna boken Självpornografi. Akt 1 av Åsa Maria Kraft. Jag har lånat följande citat ur boken härifrån:

”Men hur mycket tål manuset? Tänker hen nu när hen går raka vägen samma raka som förut med sin dotter i ena handen och fiolen i den andra och ser hen prata i mobil utanför en restaurang, samma restaurang, och hen ser att hen sett hen men låtsades inte se, skyndade in genom dörren, och det var det och inget mer och Kulturskolans fönster är verkligen som ett urklippt collage, tänker hen, med den stora bågen, träden och blåsten och ljuset som långsamt skruvas ner i det, skymningen, och hen tänker på hen , och på att hen nu kan tänka vad som helst i det fiktiva, att det är frihet … ”

Jag är inte alls säker på om författaren menar allvar med detta, men oavsett vilket är det en ovanligt klumpig och svårläst text. Det flitiga användandet av ordet hen gör inte saken bättre. Jag får nästan en känsla av ordet i det här fallet motverkar sitt eget syfte. Syftet är att minimera skillnaden mellan könen, men istället känns det som att stor uppmärksamhet fästs på en detalj som i sammanhanget är av mindre betydelse. Blir det verkligen bättre såhär? Med tanke på att en åskådare som skulle se händelseförloppet som skildras i den citerade texten utan troligen utan problem kan identifiera personen som man eller kvinna känns det dessutom lite märkligt att författaren undanhåller sådan information för läsaren.

2 svar

  1. tack snälla du! kram😀

    2012/03/02 kl. 05:59

  2. Ja, det blir rätt knöligt! Och så ordet dotter som markant utmärker sig när är hen precis överallt. Om det ska vara könsneutralt, varför inte ”sitt barn i handen”.

    2012/03/02 kl. 16:11

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s