Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Om namn – del 2

Här kommer den spännande fortsättningen på gårdagens inlägg, där jag kommer att berätta om mina tankar bakom fler namn från Det magiska förbundet.

  • Rasal. Väktarnas ledare. En äldre, tämligen härjad och ärrad krigare. Jag gav honom ett namn som förde tankarna till någon som upplevt det mesta och lärt sig att inget är så enkelt som det först verkar.
  • Elnora (förekommer först i sjätte delen). Nej, jag valde inte det här namnet för att det skulle påminna om Elio (när den delen av serien som låg till grund för novellen Elnora kom till hade Elio faktiskt ett helt annat namn). Jag ville föra tankarna till en väldigt söt och något naiv ung flicka som dock tvingas lära sig livets baksidor tidigare än hon anar. Namnet Elnora kan låta som en vis gammal dam, men alla gamla damer har ju faktiskt någon gång varit unga.
  • Dianor. Det var inte det ursprungliga namnet på riket i serien. Det första namnet visade sig vara varumärkesskyddat, varför det fick bli ett namnbyte. Jag började genast spåna på något som började på bokstaven d. Här har jag definitivt utnyttjat läsarens förmåga att associera, namnet Dianor skvallrar tydligt att det handlar om fantasy. Hade jag valt ett mer vardagligt namn hade det krossat den illusion jag försökte skapa. Det magiska förbundet är helt enkelt episk fantasy, det är inget att hymla om.
  • Valenda. Det är ingen hemlighet att det är Italien som fått stå förebild för riket Dianor. Namnet Valenda valdes för att låta italienskt, dock utan att vara för uppenbart.
  • Elydon. Rikets huvudstad. Jag valde det namnet för att det skulle föra tankarna till det gamla romarriket.
  • Aldyra. Utbrytarstaden Aldyra är definitivt ingen häftig plats, utan består av timrade stugor och byggdes upp i all hast bland lämningarna av en äldre, övergiven bosättning. Eftersom de som byggde upp staden övergav Valenda då de uppfattade dem som alltför fega och på allvar trodde att de ensamma skulle kunna återerövra Dianor kändes det logiskt att de fick ett namn som låter betydligt ståtligare än det egentligen är.
  • Jerida (förekommer först i andra delen). En mycket stolt och värdig stad som närmast skulle kunna jämföras med Rom i vår verkliga värld. Jag tror att alla som hör namnet Jerida genast förstår vilken typ av stad det är. I de första utkasten hette den istället Edira, men jag kände att det namnet inte gav rätt känsla, och därför ändrades det till Jerida.
  • Nattbergen. Bergskedjan som skiljer det västra kustlandet från det inre Dianor. Jag valde avsiktligt ett namn som gav lite sagokänsla och som associerade till något okänt, något farligt.

Ett svar

  1. svar: jag älskar latte! :))

    2012/03/20 kl. 19:13

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s