Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Fanfiction – fantasifullt eller fantasilöst?

Dagens inlägg kommer att fortsätta diskussionen kring fanfiction som inleddes i gårdagens inlägg. Fenomenet med skribenter som väljer att basera sina berättelser på andra författares världar och karaktärer är inget nytt, men har sällan fått så mycket uppmärksamhet som när boken Fifty shades of grey och dess två uppföljare gavs ut. Boken skrevs ursprungligen som fanfiction baserad på Twilight-serien av Stephenie Meyer. Fifty shades of grey (eller Master of the Universe, som den kallades då den publicerades som fanfiction) framställer huvudpersonen Edward Cullen på ett helt annat sätt än originalet, som sadomasochistisk snarare än originalets mer gentlemannamässiga Edward.

Detta hindrade dock inte att Meyer, i likhet med J.K. Rowling och Naomi Novik, faktiskt stöder dem som skriver fanfiction som bygger på deras verk. Författarna Anne Rice, George R.R. Martin och Raymond E. Feist är dock tvärtom emot att deras verk används i fanfiction. Givetvis bör varje författare själv få avgöra hur deras verk får användas, men jag för min del skulle känna mig mycket smickrad om någon använde mina världar och karaktärer till fanfiction. Man brukar ju säga att det bästa beröm man kan få är att bli plagierad. Fanfiction handlar dock inte nödvändigtvis om plagiat, men det är ändå samma typ av beröm. (Detta givetvis förutsatt att det hela sker icke-kommersiellt. När den som skriver fanfiction börjar tjäna pengar på det är det inte längre fanfiction utan regelrätt plagiat.)

När jag började min bana både som skribent och musiker lärde jag mig att skriva och skapa musik genom att se hur andra gjorde och ta efter. Jag lärde mig skriva fantasy genom att läsa Lloyd Alexanders böcker, och jag lärde mig att skapa den musik jag gör genom att lyssna på bland annat trance och filmmusik. Jag tror att det är det bästa sättet att lära sig, förutsatt att man har inställningen att man vill ta det hela ett steg längre och inte bara nöjer sig med att göra samma sak. Att härma andra är första steget mot att skapa något eget. Därför kan användandet av andra författares verk vara mycket fantasifullt snarare än fantasilöst.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s