Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

”Som du vet, Bob”

Ett mycket förhatligt fenomen inom både litteratur och film är det som brukar kallas As you know, Bob, och som innebär att någon berättar något för en person för att läsaren/publiken också ska få reda på det, trots att personen som får höra det hela rimligtvis redan borde känna till det som berättas. Det är rena nödlösningen, och det är lite ironiskt att det förekommer ett ganska pinsamt exempel på det hela redan i början av storfilmen Avatar (scenen där nya medarbetare får förklarat för sig varför de befinner sig på planeten Pandora). Uppenbarligen är det någonting som många kan bortse ifrån, men eftersom somliga (bland annat jag själv) ändå irriteras av det är det värt att belysa detta fenomen.

Många skribenter verkar tro att de alltid behöver en ursäkt (eller en anledning, om man så vill) för att kunna berätta detaljer. Men man kan faktiskt beskriva någons utseende utan att personen i fråga behöver passera en spegel, och informationen om den åtråvärda mineralen unobtainium kunde ha smugits in på ett smidigare sätt i filmen Avatar. Det är nog många som reagerar på när någon talar om för ”Bob” något som han redan vet bara för att läsaren ska få reda på samma sak, mitt råd är att fundera ut någon annan lösning.

En av mina skribentvänner påpekade för mig att ”Bob-problemet” förekom i första kapitlet av Skuggan över Dianor, där väktarledaren Rasal förklarar för den unge vakten Faldyr att det snart är hundra år sedan det magiska förbundet slöts. Det hade varit pinsamt om jag själv trillat dig på någonting som jag själv ogillar, men det är faktiskt inte så konstigt att Faldyr inte kände till det förestående jubileet om man tänker på att riket Dianor är en diktatur och den enda information invånarna har är den som har godkänts av dess diktator. Ärkemagikern Zamudar ville inte att fler än nödvändigt skulle känna till att det snart gått hundra år sedan förbundet slöts, eftersom han befarar att det ska ge näring åt de motståndsströmningar som faktiskt finns i riket.

Ett svar

  1. mariaengelwinge

    Du är så klok Johan och jag är så ledsen för din jävla sjukdom som gör att du inte kan skriva mer klokheter. Fick ditt mejl, så du vet, men jag avskyr mejl. Jag blev glad iaf. Tänker på dig och kramar om.
    Din vän Maria

    2012/04/20 kl. 08:02

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s