Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Är du lönsam, lille Kallentoft?

Annina Rabe i SvD 19 januari 2013

Annina Rabe i SvD 19 januari 2013

Yrkesnormen är en företeelse som emellanåt gör sig påmind. Inte sällan visar det sig bland kvällstidningarnas enkäter, där det ofta ställs frågor som är jobbrelaterade men där svarsalternativen ytterst sällan låter dig svara att du faktiskt saknar arbete. I dagens samhälle är det så självklart att du har ett arbete att du helt enkelt inte existerar om du är arbetslös eller av annan anledning saknar sysselsättning. Att ha ett arbete är en statusmarkör i dagens samhälle, och då säger det ju sig självt att många av de som har ett arbete vill kunna ståta med detta. Vem vill inte känna att man har status, liksom? Och vad som är status varierar givetvis från tid till tid. I dagens samhälle ger arbete status.

I det här inlägget vill jag dock i huvudsak belysa kulturskribenten Annina Rabes påstående i sin recension av Mons Kallentofts senaste bok Food junkie, som inte är någon deckare utan en självbiografisk bok som handlar om hans matmissbruk. Vad är det med kulturskribenter och yrkesnormen egentligen? Det är få gånger en så djup skiljelinje mellan de som har arbete och de som inte har arbete skissas upp som när man läser en artikel av en kulturskribent. Det känns som att de hela tiden vill ställa dig den klassiska frågan Är du lönsam lille vän? Rabe vill veta om Kallentoft är lönsam, för henne är det viktigare än att skriva om det som han valt att ta upp i sin bok. Själv utgår jag ifrån att Kallentoft i likhet med många andra svenska deckarförfattare gjort sig en förmögenhet på sitt skrivande och lämnar den frågan helt därhän. Det intresserar mig inte.

Själv är jag inte det minsta lönsam, i alla fall inte som mitt liv ser ut just nu. Men jag skäms inte det minsta för det eftersom jag har kämpat och arbetat och har betalat skatt helt i sin ordning, och jag har definitivt inte valt att mitt liv ska se ut som det gör just nu. Dock drömmer jag fortfarande om att en dag kunna försörja mig själv igen och kunna bygga upp en förmögenhet på mitt skrivande (eller min musik) på samma sätt som Mons Kallentoft gjort. Att jag i dagsläget är fullständigt oförmögen att försörja mig själv betyder inte att jag på något sätt har givit upp mina drömmar och utgår ifrån att resten av mitt liv kommer att se ut på samma sätt som det gör idag. Att mitt liv har kraschlandat på grund av mina hälsoproblem kan trots allt innebära en början på någonting nytt.

För tidigare inlägg i ämnet se här och här.

Ett svar

  1. Ping: Jag blir vansinnig « Johan Lindback

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s