Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Eller ska vi nöja oss med att prata om det …?

Det har blivit flera inlägg som varit debattartiklar snarare än inlägg om litteratur och skrivande den här veckan. Det är lite trist, för det var inte det som var tanken med den här bloggen, men samtidigt går det inte att komma ifrån att det hela tiden finns viktiga saker som behöver lyftas fram. Och som bloggare, som någon som faktiskt når ut till andra människor, kan man inte hålla tyst och har även ett visst ansvar att höja rösten emellanåt. Tystnad löser inga problem.

Ett mycket omtalat ämne just nu är näthatet (se exempelvis här, det är skrämmande). Just nu, skriver jag. Det är besynnerligt att man väljer att lyfta fram näthatet som någonting som plötsligt blivit ett problem. Näthatet har funnits ända sedan jag började använda internet någon gång i mitten av 90-talet. Jag säger dock inte detta i syfte att förminska problemet, tvärtom. Däremot kan det tolkas som en känga till medierna som bestämt sig för att näthatet ska vara ”trendigt” just nu. Jag har levt med näthatet i si sådär 18 år, men har aldrig tidigare upplevt att det legat överst bland trending topicsTwitter. Nästa vecka kommer näthatet inte längre att vara trendigt, då är det något annat som står i fokus för mediernas uppmärksamhet och något annat som toppar listan över vad flest människor skriver om på Twitter. Men jag och många andra kommer att få uppleva hatet på nätet i minst 18 år till.

Frågan är vad man ska göra åt det. Ett uttryck som jag ofta använder är Ska vi göra någonting åt det, eller ska vi nöja oss med att prata om det?, och det uttrycket passar även här. Att uppmärksamma ett problem är nog så viktigt, men om du är kissnödig hjälper det ju dig inte att säga till alla människor i din omgivning att Jag är kissnödig! Du måste fortfarande lösa problemet. Det är samma sak med andra angelägna problem, som exempelvis bostadsbristen. Att bara prata om det gör inte att fler människor får bostad. Och att bara prata om näthatet gör inte att människor slipper få sina liv förstörda med internets hjälp.

Ett ord som ofta används, men som jag tror att mycket få människor egentligen vet vad innebär, är yttrandefrihet. Jag tror att vi alla har anledning att ställa oss frågan vad vi egentligen gör med vår yttrandefrihet. I samma andetag som många människor talar sig varma om yttrandefrihet verkar de ha missat att de människor de möter på nätet är precis samma personer som de står bakom i kassakön på ICA, samma personer som de sitter och skrattar tillsammans med i personalrummet på jobbet eller som de sitter och läser veckotidningar tillsammans med i väntrummet på vårdcentralen. Det är inga påhittade ettor och nollor som bara existerar på nätet, det är levande människor! Den dagen folk inser detta enkla faktum har vi tagit första steget på vägen mot att få bukt med näthatet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s