Om litteratur och skrivande! (Och livet.)

Inlägg taggade “roman

Ett år sedan Skuggan över Dianor

Idag har det gått exakt ett år sedan min debutroman Skuggan över Dianor utkom för första gången. Det känns verkligen jättestort att se min egen bok i bokhyllan, och veta att någon tyckte att den var så pass bra att de ville ge ut den. Jag är tacksam för alla som har köpt den och läst den. Att få en bok utgiven är stort, och den stora drömmen för väldigt många.

Men allting runtomkring bokreleasen har varit mindre roligt. Den 17 maj 2014 tillbringade jag i en sjuksal på sjukhuset i Gällivare, tillsammans med tre personer med diverse infektionssjukdomar. Någon releasefest var aldrig aktuell på grund av bristande ekonomi och sviktande hälsa. Det kunde inte hjälpas. Men jag trodde aldrig att dagen när min debutroman äntligen nådde bokdiskarna skulle se ut sådär.

Jag fick en välbehövlig lektion i att saker sällan blir som man hoppats på (om jag nu mot förmodan skulle ha behövt fler lektioner i det, mitt liv har bjudit på rätt många såna). Enligt den ursprungliga planen skulle uppföljaren, andra delen av sju i Det magiska förbundet, Silverspegeln, ha landat på bokdiskarna i oktober förra året, och den tredje delen Det helande landet ha varit aktuell för utgivning i dagarna. Så blev det inte. Två dagar efter att jag fått tillbaka det korrekturlästa manuset till Silverspegeln avvecklade förlaget sin verksamhet med omedelbar verkan. Några ångestfyllda månader följde innan den förlagslösa Skuggan över Dianor övertogs av mitt nuvarande förlag, Undrentide (som övertagit mitt tidigare förlag Epok som imprint).

Framtiden för Det magiska förbundets övriga sex delar är oviss, men jag hoppas verkligen att Silverspegeln så småningom blir utgiven. Det är en roman som jag är mycket stolt över. Jag hoppas verkligen att alla ska få ta del av väktaren Rasals svåra flykt undan sina tidigare bundsförvanter, och Elios kamp, både mot väktarna och sig själv.

Annonser

Gästbloggare på Debutantbloggen!

Jag hoppas att ni alla har läst mitt gästinlägg på Debutantbloggen, som handlar om att få förlagskontrakt efter att ha lagt upp sitt manus på nätet.

Det förtjänar att nämnas att en av mina stora drömmar en gång faktiskt var att vara skribent på just den bloggen. Så blev det aldrig, men att få gästblogga där är precis lika kul!


En dröm har gått i uppfyllelse!

Bild

Det var dessvärre inte igår jag senast skrev något blogginlägg, och de kommer troligtvis även i fortsättningen att vara oregelbundna, men idag väljer jag att bryta tystnaden för att meddela att min debutroman Skuggan över Dianor, första delen av sju i romansviten Det magiska förbundet, från och med idag finns utgiven genom Epok Förlag. Detta gläder mig givetvis stort. Att få en roman utgiven har varit en av mitt livs riktigt stora drömmar, och nu har den äntligen gått i uppfyllelse.

Det fantastiska omslaget är gjort av Jesper Holm.


Äntligen 50 000!

Igår kväll nådde jag äntligen den magiska gränsen 50 000 ord på min NaNoWriMo-roman! Tanken med projektet är ju just att man under novembers 30 dagar ska hinna skriva en roman på minst 50 000 ord, och på mitt första försök tog det 20 dagar. Med tanke på att hela projektet var hastigt påkommet var jag inte säker på att det skulle bli någonting av det hela, därför känns det nästan overkligt att det faktiskt blev 50 000 ord till slut. Det känns dock i hela kroppen att det har blivit mycket skrivande den här månaden och risken finns att jag kommer att sova hela december efter det här …

Romanen som sådan är dock inte helt klar ännu. Det fattas några kapitel, men jag tänker inte göra mig någon större brådska med att skriva det sista. Eftersom jag är så pass nöjd med det jag skrivit hittills vill jag inte riskera att sabotera allting genom att stressa med slutet. Det finns dessutom en del som jag behöver klura på (bland annat en ny titel), men det känns som en riktigt stark roman som det definitivt kan bli någonting av. Jag tänker dock inte skicka den till något förlag förrän tidigast efter årsskiftet, eftersom jag misstänker att förlagen nog ändå kommer att få en hel del Nano-manus i postskörden under december (för att inte tala om att det snart är jul och man nog har annat i tankarna då). Jag har aldrig tidigare försökt mig på att skicka någon fristående roman till ett förlag så det kommer att bli mycket spännande att se vilken respons jag får.

Det är nästan lite overkligt att jag faktiskt har lyckats skriva två romaner i år, både Elden som befriar och Solens yttersta dom. Med tanke på vilka stora hälsoproblem jag dragits med under året känns det smått osannolikt. Skrivandet har verkligen varit en livlina som hjälpt mig att hålla huvudet ovanför vattenytan.


Halvvägs genom NaNoWriMo

Nu är jag halvvägs genom NaNoWriMo. Igår passerade jag 25 000 skrivna ord, och målet är 50 000. Med tanke på hur hopplöst hela det här året har varit känns det faktiskt skönt att kunna säga att allt har gått över förväntan. Med tanke på de dåliga förutsättningarna (jag kom på idén till projektet en vecka innan jag började skriva, brukar vanligtvis ägna månader åt att planera innan jag börjar skriva) har det såhär långt gått förvånansvärt bra. Det som jag hittills skrivit känns klockrent och jag kan mycket väl tänka mig att skicka det här manuset till förlag vad det lider.

Måste dock hitta på ett nytt namn på projektet. Solens yttersta dom känns inte som en titel på en barnbok, och dessutom lyckas jag själv aldrig komma ihåg den! Men det får bli en senare fråga, just nu ligger allt fokus på att bli klar med de 50 000 orden före november månads slut. Ser redan fram emot att få skriva det spännande slutet! Och de tre karaktärerna X, Y och Z måste även få riktiga namn (hann inte ordna detta innan det var dags att börja skriva).

För den som undrar vad det är för roman jag skriver kan jag berätta att det är fantasy (förstås!), som troligtvis enklast kan beskrivas som en blandning mellan Guldkompassen av Philip Pullman och Rambo-filmerna (!).


Elden som befriar

Äntligen! Efter sju sorger och åtta bedrövelser är första utkastet till min fristående fantasyroman Elden som befriar färdigt! När jag påbörjade projektet i mars trodde jag att jag skulle kunna skriva färdigt den på två veckor. Det visade sig ta betydligt längre tid än så, trots att det är en relativt kort roman på litet knappt 50 000 ord. Den 14 juli skrev jag på Twitter att jag trodde att jag skulle kunna skriva färdigt den under den helgen. Senare den dagen drabbades jag av en hjärtinfarkt, och efter det följde en och en halv månad utan att så mycket som ett ord blev skrivet, men nu är den äntligen klar!

Vad är då Elden som befriar för bok? I det här skedet nöjer jag mig med att säga att det är en mycket mörk fantasyhistoria, dock avsedd för yngre läsare. Tanken var att skriva en bok som var Bröderna Lejonhjärta v/s Doktor Glas, och jag har på känn att det var ungefär så den blev. Som av en ren slump dök Pie Jesu av Andrew Lloyd-Webber upp i hörlurarna medan jag skrev det sista på det sista kapitlet. Jag hade nog inte kunnat välja en bättre låt själv att ”avsluta” den boken med. Alla mina romaner brukar vara ganska mörka, men den här romanen är nog ett par steg mörkare än de brukar vara.

Helt klar är den förstås inte. Jag måste redigera den, och några kapitel behöver kompletteras, men i jämförelse med mina tidigare projekt känns det här första utkastet förhållandevis färdigt. Det finns ingen lång lista på saker som behöver rättas till (vilket det brukar göra). Dock är jag givetvis öppen för förslag på förbättringar från de som kommer att testläsa den. Vad som sedan kommer att hända med den vet jag faktiskt inte. Jag känner för tillfället ingen brådska att skicka den till något förlag, men det är en senare fråga. Härnäst ska jag läsa igenom två manus som två av mina vänner har skrivit, och påbörja en annan fristående roman som jag tror kan komma att bli något alldeles extra. Någon brist på idéer råder definitivt inte, den saken är klar.


Behövs sammanhanget?

Ibland kan mina funderingar kring litteratur och skrivande dyka upp från de mest oväntade håll. Jag läste den här artikeln om Swedish House Mafia, housegruppen som spelar för utsålda arenor världen över trots att de aldrig släppt något riktigt album. I artikeln konstaterar de att de är alltför ”spontana” för att släppa ett album, och därefter säger de följande:

– Vi skulle verkligen älska att göra ett album, men så fort vi har gjort klart en låt så släpper vi den. Så vi kan inte sitta i studion i 12 månader och göra klart ett album, säger Axwell och fortsätter:

– Dessutom, med dansmusik så ändras allt så snabbt. När du har gjort klar en låt, och börjar med nästa, så känns den första gammal.

Tanken är intressant. En analogi inom litteraturen är att bara skriva noveller och publicera dem så snart de blivit klara, men aldrig skriva någon roman. En författare kan ha en lång och framgångsrik karriär bara genom att skriva noveller. Det finns inga krav vare sig på att skriva romaner eller att släppa album för att vara en framgångsrik författare eller musiker. Men för mig skulle inget av sätten fungera.

Min release Wintersleep är ett album (om än inte ett fysiskt sådant). Jag upplever att summan av de 20 låtarna blir betydligt större än om man skulle höra låtarna en och en utan att ha albumet som skapar ett sammanhang. Låtarna kompletterar varandra. Om jag ger ut mer musik kommer det också att bli i form av ett album som samlar ihop låtarna. På samma sätt skriver jag romaner och inte noveller. Jag behöver det där större sammanhanget som en novell inte ger.

Jag tror att det är därför jag inte kan skriva noveller, jag behöver ett sammanhang. På samma sätt har jag aldrig givit ut någon singel. Jag tänker inte på singlar när jag skapar musik, jag tänker på vilka låtar det är som kompletterar varandra. Och när jag skriver romaner tänker jag i sammanhang som inte kan slutföras på (exempelvis) 10 000 ord. Alla skribenter och musiker är nog olika på det viset.