Lite fel och lite för ofta

I det här inlägget tänkte jag åter avhandla ett gäng uttryck som används väldigt ofta och kanske inte alltid i rätt sammanhang.

• Folkkär. Lasse Berghagen, Lill-Babs och Björn Skifs är folkkära, det tror jag inte att någon invänder mot. Men när personer som blivit kända till stor del för sina tämligen extrema politiska åsikter benämns som folkkära undrar jag om man inte har missförstått uttrycket litet grann. Har man extrema politiska åsikter (oavsett om det är till vänster eller till höger eller någon annanstans på skalan) så finns det troligen en ganska stor mängd människor som inte uppskattar personen i fråga, och då undrar jag om man verkligen är folkkär. Jag tror ärligt talat att det faller på sin egen orimlighet att någon som är politisk aktiv kan kallas folkkär.
• Underbarn. Det här ordet används ofta, men hur länge är man ett underbarn? Har läst om personer som varit i 25-30 årsåldern och ändå benämnts som underbarn. En 11-åring som är uppseendeväckande duktig på något är ett underbarn, men en 25-åring som är duktig är inte något underbarn utan helt enkelt en person som är väldigt skicklig på det som han eller hon gör!
• Träda fram. Vad är kriteriet på att ”träda fram”? När någon uttalar sig anonymt i medierna, alternativt inte framträder med sitt efternamn, har man enligt min mening inte trätt fram. Att säga att någon träder fram är ofta ett ganska laddat uttryck eftersom det ofta sker under komplicerade omständigheter. Jag tycker inte att man ska säga att någon träder fram så länge personen i fråga fortfarande är helt eller delvis anonym men det händer hela tiden.
• På allas läppar. När någon använder denna mycket slitna klyscha undrar jag alltid vad skribenten i fråga grundar påståendet på. Om man på något sätt kan visa att något är ett mycket omtalat ämne kan jag köpa det uttrycket, men så är det sällan. Skribenten har helt enkelt bestämt sig för att någonting är ”på allas läppar”, och då blir det politik snarare än journalistik.
• Slå ned som en bomb. Samma sak som ovan. Slitet uttryck som inte säger någonting.
• Smygpremiär. Antingen är det premiär eller så är det inte det. Någonting kan bara visas offentligt första gången en enda gång, därefter är det inte längre premiär utan andra gången. Ett av de fånigaste ord som finns enligt min mening.